Digitalt berättande stärker lärandet

Veckans tips handlar om digitalt berättande, så kallat storytellling. Kort sagt går det ut på att eleven får bearbeta inhämtad information i en annan form. Exempelvis skulle det kunna vara i form av en egengjord serietidningshistoria eller ett bildspel. Kanske är berättandet byggt längs en slinga med landmärken med information. Metoden gör att eleven måste reflektera över det centrala innehållet i det hen lärt sig och koka ner det i en historia med en början, mitt och ett slut. Dessutom kan eleven väva in sin personliga touch på berättelsen, vilket gör det kreativt. Digitalt berättande kan behandla många olika saker, exempelvis:

  • Skapa en virtuell rundtur på en  historisk plats?
  • Simulera en intervju med en historisk person
  • Visa hur ett händelseförlopp gått till
  • Illustrera hur olika personer upplever svåra saker, exempelvis rasism eller mobbing.

Verktygen
Det finns en uppsjö av verktyg för att skapa digitala historier. För dator nämner vi särskilt gärna Pixton Comic Maker och ThingLink, båda webbaserade.  På Pixton loggar du in, skapar karaktärer som är anpassningsbara, lägg till pratbubblor och gör handlingssekvenser enkelt. Allt genom några enkla klick. Klassens verk samlas tillgängligt på en och samma sida så att alla kan titta. På ThingLink loggar du in och lägger upp bild materialet. Bilden gör eleven sedan interaktiv – exempelvis kan ljudklipp spelas upp när vissa delar av bilden blir klickad på, delar kan zoomas in och klick kan leda till vidare information på ny sida. Kanske du gör en resa genom kroppen och låter eleven berätta om kroppsdelar med en berättarröst när vissa delar zoomas in? Till historierna kan det vara bra att använda bilder. På Wikipedia Commons finns en uppsjö Creative Commons-licensierade bilder att använda, liksom på Flickr.
 
P.S som en bonus, se gärna till att eleverna kan dela sina berättelser både med varandra och omvärlden. Varför inte lägga ut dem på en klassblogg? 

Fingersättning viktigt att träna

I många skolor har varje elev varsin dator och Skolverket pekar i sina förslag till nationell IT-strategi på önskemål om att samtliga skolor skall erbjuda ett digitalt verktyg till alla elever inom tre år. I en sådan skola förväntas eleven skriva den absoluta merparten av sina texter på tangentbord. Vi menar att det är viktigt att lära eleverna en korrekt fingersättning vid textproduktion när tangentbord introduceras.

Fingersättning ger kognitiv och fysisk avlastning

Ett viktigt skäl är att få upp hastigheten och flytet i skriften. När det tar tid att ägna sig åt pekfingervalsen är det lätt att eleven tappar bort sig i tanken och inte hinner skriva klart sitt alster innan tanken har flugit sin kos. En korrekt fingersättning gör att eleven inte behöver växla fokus för blicken mellan tangentbordet och skärmen. Detta är en vinst särskilt för de elever som har svårigheter med distraktioner. Genom en korrekt fingersättning och därmed snabbare skrift ges ökade möjligheter att hålla fokus på uppgiften som ligger framför dem.

En korrekt fingersättning blir med träning också en automatiserad vana. Med andra ord behöver inte kognitiv kraft ägnas åt att pricka rätt tangenter utan kan istället helt ägnas åt uppgiften. Det här är energibesparande och ökar uthålligheten i skrivandet hos eleven. Tänk exempelvis vad besvärande det skulle vara om du, när du kör bil, behövde tänka efter och titta efter hur du skall hantera växelspaken varje gång du kommer till en korsning. När det beteendet är automatiserat kan du istället ägna din kognitiva förmåga åt annat som att läsa av trafiken etcetera. Visst kan du göra båda sakerna samtidigt (och det gör du i början när du kör bil), men då blir du också tröttare. På samma sätt är det med att skriva på tangentbord. En korrekt fingersättning som ger garanterade resultat på skärmen ger kognitiv kraft över till viktigare saker, nämligen undervisningens innehåll.

Dessutom skall vi inte bortse från de ergonomiska fördelarna med en korrekt fingersättning. I och med en ökad mängd arbete vid datorer, ofta laptops, blir det också allt viktigare att sätta fokus på ergonomin. Med en korrekt fingersättning minskar belastning på handleder och nacken tar mindre stryk (eftersom blicken inte behöver vandra mellan tangentbord och skärm). Axlar får sig också en törn av en felaktig fingersättning.

Träna

Vi menar alltså att fingersättning bör tränas i skolan. Alla elever bör göra det så snart dator med tangentbord introduceras. Kanske kan det ske i skolan några minuter varje dag eller hemma som en läxa. Med hjälp av datorn kan träning ske med dessa hjälpmedel:

Filmer och frågor till boken

Hej i sommarvärmen!

Behöver du något att läsa? Eller har du redan läst vår bok och tänker att det skulle vara kul att ha en läsecirkel runt den på din arbetsplats?

Vi har tagit fram filmer samt diskussionsfrågor till vart och ett av bokens kapitel. Du hittar dem här på vår hemsida, snyggt och prydligt sorterade under rubriken Digitalisering som lyfter skolan där alla kapitel fått varsin undersida.

Vill du istället ha ett häfte med en sida per kapitel och där länk och QR-kod till filmerna finns samt frågorna så finns det att ladda ner här:

Ett häfte med frågor till boken digitalisering som lyfter skolan

pdf

Sex nya filmer om Digitalisering som lyfter skolan

Hej på er!

Det rullar på snabbt här. Nu har vi ytterligare sex filmer klara om Digitalisering som lyfter skolan. Var och en relaterad till ett kapitel i boken. Vi har två kvar att producera. Om någon vecka eller två dyker de upp under respektive kapitels meny här på sidan, men redan nu kan du kika på dem om du har lust. Varsågod :-).

Yta och djup

IT i svensk skola – en tillbakablick

Risker

Målorientering

Reflektion

Socialt lärande

P.S Nyfiken på mer? Boken finns på Bokus.

Foto: tanjila via Foter.com / CC BY

En första film – digitalisering som lyfter skolan

Hej på er i försommarvärmen.

Bakom kulisserna händer det minsann saker! Vi håller som bäst på att arbeta om webben och skapar filmstöd till Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik. Tanken är att du skall kunna få en introduktion till boken via en kort film och också få tillgång till ett stödmaterial i form av diskussionsfrågor för de som läser boken tillsammans i exempelvis ett arbetslag. Eftersom boken är fri från appar kompletterar vi så småningom sidan med apptips som relaterar till respektive kapitel i boken. Vi hoppas att vara klara med allt detta under sommaren.

Nu är i alla fall en av våra stödfilmer klara. Håll till godo, ett litet smakprov till dig!

att leva som man lär

I torsdags kväll var Håkan och jag inbjudna av LR:s studerandeförening i Örebro för att prata om ”Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik”. Denna gång var vi tvungna att lösa det på ett annorlunda sätt för att få till det.

Jag var där i salen och Håkan var med på länk via Skype. Det är klart att det alltid är att föredra att vara på plats båda två, det blir ett bättre möte med publiken då. Men det här var iallafall mycket bättre än att inte ha med Håkan alls.

Vi skriver om just detta, att plocka in experter till klassrummet via länk, i vårt kapitel om socialt lärande. Det var intressant att prova det så här i föreläsningsform också.

Tråkigt för mig dock som inte fick chans att träffa honom och prata lite strunt också.

orebro

På gång

Kanske undrar ni varför vi inte skriver så frekvent här längre? Ja, förmodligen mest för att bloggdelen av sidan mest var tänkt som en blogg om hur det är att skriva en bok tillsammans och boken är ju klar…

Nåväl, vi gör saker tillsammans fortfarande, i veckan var vi i Borås och pratade för och med några lärare där. Det var trevligt och gav mersmak. Vi har fler föreläsningar inbokade och dessutom planerar vi en utveckling av just den här sidan. Vi hoppas kunna lägga upp filmstöd till läsningen av boken samt tips på verktyg som kan användas för att stärka de olika komponenterna (motivation, målorientering, reflektion och socialt lärande) som vi beskriver i boken.

Vill du redan nu ta del av våra tips så finns det ett veckobrev här på sidan att anmäla sig till. Välkommen.

/Helena och Håkan